Vad är egentligen en regel? Inte en sådan som finns i studion, utan mer i form av en bestämmelse. Vem har sagt, hittat på, slagit fast att det ska vara på ett visst sätt. Inte prata med mat i munnen, inte vissla i kyrkan, inte säga tack på teatern och så vidare. Dags att bryta mot några regler alltså. Oskrivna eller ej. Dags att bejaka den inre rebellen och knyta handen i fickan. Eller i alla fall säga mjaeiuhhnääe. Typ.
Tryck på en knapp, så vet du vad som händer. Ungefär så, fast tvärtom är denna upplaga av programmet Tjuettåtretti. Allt är på glid. Från associationer till musik. Från planer till rum och tillbaka igen. Eller om det är tvärtom. Hör själv:
Ibland hänger det ihop. Ibland inte. Oavsett om det handlar om synapser eller trälim, så blir det inte alltid som det är menat. För lite eller för mycket. Obehandlat eller behandlat. Frågorna hopar sig och till slut vet ingen varken ut eller in. Plötsligt börjar någon spela gitarr.
Ett muskulärt organ i det mittersta kompartementet eller en folklig symbol för att visa att här är rätt ställe för den nödiga. Dagens datum är sedan urminnes tider förknippat med allt från sockrigt gelegodis till varma möten mellan människor. Och för att vara en inälva, har väl dagens symbol också inspirerat ovanligt många poeter och låtskrivare. I alla fall om man jämför med andra organ.
Det var väl Isac Newton som pratade om det där med rörelse och motkraft och sånt. Rekyl liksom. Eller fram och tillbaka. Nu handlar inte den här upplagan av Tjuett & tretti om Newtons tredje rörelselag, om nu någon trodde det, det handlar faktiskt inte om nåt. Det rör sig bara fram och tillbaka. I tiden och rummet.