År 2011 instiftade UNESCO ”World Radio Day” Man valde datumet 13 februari eftersom det sammanföll med starten av United Nations Radio, som började sina sändningar 1946, just den 13 februari. Så här skriver UNESCO på sin svenska hemsida: Snart firar vi Världsradiodagen, och Unescos generaldirektör säger så här: ”I en värld i ständig förändring arbetar Unesco för att vi ska utnyttja den fulla potentialen som radio erbjuder. Radio kan bygga broar mellan människor och länder, det kan sprida information snabbt och brett och öka respekten för mänskliga rättigheter – speciellt yttrandefrihet. Allt detta är väsentligt för rättvis och effektiv samhällsstyrning, ett fritt civilsamhälle och hållbar utveckling”.
Självklart måste även Jenneboradio vara med och fira detta.
Sändningarna drar igång precis som klockan passerar midnatt mot den 13:e februari. De första timmarna, fram till klockan sju, återutsänds några av de mest uppskattade programmen från tidigare säsonger av Örebropratarna. Klockan sju är studion bemannad och livesändningen kan börja! Stay tuned!

Tio, nio, åtta, sju… Nedräkningen inför nästa event har börjat. Den pågår alltid. Nästa event lurar ständigt runt hörnet och lovar att allt ska bli bättre, större, intressantare och N Y A R E Kvällens avsnitt tar visserligen avstamp i en nedräkning men förvandlas ganska snart till en uppräkning. Vilket alltså inte är riktigt samma sak som att göra upp räkningen…

Nattfösare? Det heter sängfösare! Förresten är det väl ingen som säger så nuförtiden. Eller tar nån heller, för den delen. En kaviarmacka med ost, ett glas sprit, en näve Non-Stop, en grillad med mos (och hackad gurka)… listan på sådant som kan stoppas i magen strax innan sänggåendet som ett rituellt offer för att blidka John Blund, kan göras lika lång som det finns människor. Alla har sin lilla ritual. Själv stoppar jag in ett par hörsnäckor i öronen och somnar innan första låten klingat ut. Fast kanske inte den här gången, om jag tänker efter.

Ett mail, en tidningsartikel och ytterligare ett mail. En förvånad min senare skulle det visa sig att allt hängde ihop. Olja och vatten lät blanda sig, som vore de ärtsoppa och punch. Själv hade jag ingen aning. Men undrade ändå, såklart, om det verkligen skulle vara så här?

Precis när han hade gått ut genom dörren och kört iväg i sin bil, kom jag ihåg det. Bilden. Jag skulle ju ta en bild av Mats Dernand när han satt vid pianot och framförde några av sina låter live under kvällens direktsändning.
Då var det försent. Bilen hade brummat iväg i januarinatten och pallen var tom.
Men programmet finns ju kvar. Att lyssna på. Närsomhelst.