Precis när han hade gått ut genom dörren och kört iväg i sin bil, kom jag ihåg det. Bilden. Jag skulle ju ta en bild av Mats Dernand när han satt vid pianot och framförde några av sina låter live under kvällens direktsändning.
Då var det försent. Bilen hade brummat iväg i januarinatten och pallen var tom.
Men programmet finns ju kvar. Att lyssna på. Närsomhelst.
Visst är det skönt med såväl helgdagar som klämdagar. Precis som med semestrar och helgdagsaftnar. Det är sedan gammalt. Men handen på hjärtat, oxveckorna; visst är de bra. En lång rad av obrutna veckor från 13-dag jul fram till påsk. Som ett taktfast trumkomp i en finsk schlager. Det kanske låter som att det går i moll men det går ändå framåt. Lugnt och säkert. Äntligen lite ordning och reda.
2020 års första sändning på 2020 års första dag. handlade såklart om 2019. Inte en regelrätt årskrönika, utan snarare några blandade tillbakablickar på ett år som inte haar varit något annat likt. På det sättet liknar faktiskt 2019 de flesta andra år i historien.
Unikt, sa Bull. Typ.
Stort tack för året som gått. Tack för bifall och swischade bidrag. Tack för programidéer och inspel. Tack för musiken. Både i form av tips , inskickade egna låtar och livemedverkan. Tack för studiobesöken.
Nu känns det som att 2020 har manegen ordentligt krattad.
Vi hörs redan på nyårsdagen. I ett device nära dig kl 22:00!
Snön ligger inte så vit på taken, knappast ens tomten är vaken. Ändå kör vi uppesittarkväll. Rimsmederna är laddade, glöggtermosen tankad och knäcken är segare än någonsin. Årets uppesittarkväll ägde rum i såpass god tid före jul att den som ännu inte kommit igång med vare sig rim eller presenter, i lugn och ro kan låta sig inspireras till den kommande helgens olika eskapader.