Rätt vad det är, är vi där. Dagen före en röd dag. Mataffärerna kränger helgskinka och tv-kanalerna bjuder på uppesittarkväll avpassat till såväl en familjepåse ostbågar som en dito med räfflade dillchips.
-Men så är det ju inte. I alla fall inte inför Kr Himmelsfärd. Det är bara en röd torsdag med tillhörande klämdag på fredagen. Så har det alltid varit. Ingen önskar trevlig himmelsfärd och ingen ordnar kalas. Förrän nu. I Jenneboradio.
Fysisk distansering. Vårens röda tråd. Nära men på avstånd. Eget ansvar. Tänk efter före. Sunt förnuft. Det är alltså dit vi kommit nu. Myndigheterna avstår från förbud, pålagor och övervakning och vädjar till varje medborgares enskilda ansvar. Ska det verkligen vara så här? Ja, det ska det. I alla fall i mitt Sverige. Om du frågar mig.
Vissa saker är oskiljaktiga. Som ler- och långhalm. Eller blåbär och mjölk. Glädje och sorg hänger ihop. Humle & Dumle likaså. Den som tror att det sistnämnda är en obskyr omskrivning för öl och chokladkola, är förmodligen yngre än 60. Som för övrigt är det nya 40. Men handsprit och makaroner? Det är väl ungefär lika kompatibelt som smultron och rabarber. I påstått välgörande bubbligt vatten från en hälsokälla. Hursomhelst. Så här blev det….
Halli, hallå. Detta är ett meddelande. Avsändarens uppsåt är aningen oklart men då det hela förmodligen är av rätt oförarglig natur, låter vi det passera. Direkt till GÅ. Inkassera 500 nånting och slå ytterligare ett slag. Eller stå över. Välj själv. Trum, trum-tumme mot bordsskiva. Flugsurr och en telefon som tutar upptaget. Va? Det måste vara hittepå. Det är aldrig upptaget hos någon nuförtiden. Alla har telefonsvarare. Ingen lyssnar av. Hör själv.
PS. Ovanstående text har inte bäring på nånting i det här programmet.
Vi har vår i luften. Und so weiter… Önskelåtar och ögonblicksbilder från en vår som inte liknar någon annan vår. Förutom det där då, som ändå är som vanligt. Humlor, gröna blad, ljummen luft och en förhoppning om att vinterns snålblåsartid för alltid är över. I alla fall för den här gången.