Tankar från ett ekande övernattningsrum i Kalmar efter en promenad utan mål. #vadfanfårjag2130_8_nov_2017
Om november var en film [hur skulle den låta då]
Vissa tycker att det är den allra värsta månaden på året. Andra (typ vi 14 som är medlemmar i Novemberdisets vänner) tycker att årets elfte månad är precis den lättnad i tillvaron som gör allting värt. Om november var en film, kanske den skulle låta så här. Varsågod. Här är soundtracket du kanske inte visste att du behövde.
En slags blandning
Om det inte går att skriva in i ett kalkylark, så är det sannolikt inte på riktigt. Eller i alla fall väldigt… flummigt? Det här programmet går nog inte att formulera med hjälp av rutor, streck och symboler i ett kalkylark. Kan ändå knappast beskrivas som flummigt. Snarare ostrukturerat. Eller möjligtvis väldigt genomtänkt. Ingen vet. I alla fall inte i förväg. Som med livet. Typ.
18 oktoberfest
Joddling och umpa-bumpa. Inget saknas när det är dags att skråla in hösten på riktigt och försöka glömma att det är långt till vår. Det låter som en typisk oktoberfest men är ändå rätt så otypisk, vilket nog är aningen typsikt för just det här programmet.
Himmel & pannkaka
Universum sägs vara oändligt. En ständigt expanderande eter utan någon början och utan något slut. Som tiden ungefär. Den bara finns. Eller gör den det? Det är som med oss. Vi finns hela tiden. I alla fall som vi vet. Värre är det med de andra. De som inte finns. I himlen och på jorden. Som en rymdraket i väntan under nedräkningen. Tre, två, ett.